Vi skulle FÖRLOVA oss (gissa om jag var glad då) men sen ÅNGRADE du dig (då vart mitt hjärta krossat) allt prat om att börja om ett nytt liv med mig och lillan var som bortblåst, vad gjorde jag för fel? Är så trött på alla bråk om ingenting, jag vill bara ha en lycklig familj, vill att du ska bli glad när du ser mig, saknar att få en kram och höra *jag älskar dig gumman* vart är alla känslorna? borta? Nu har du bara massa dåliga ursäkter när jag vill ha lite närhet, varför? Jag vet inte längre vad jag ska göra eller säga..
Jag är så sårad, men jag vill kämpa, vill hitta den fina killen igen som jag blev så kär i.
Jag älskar och saknar dig!
Ett litet hjärta står ensamt och gråter.
Sårat många gånger, men ändå det förlåter.
Sliter i det gör många, de bara tar och tar.
Ändå står alltid detta lilla hjärta ensamt kvar.
Lurat av många, de leker med det lätt.
Men aldrig att någon vill behålla det på något konstigt sätt.
Varför vara med i leken, när man inte reglerna kan?
Varför tro på den kärleken, som sägs vara sann?
Varför leka med andras hjärtan när man har var sitt?
Varför är detta lilla ensamma hjärta just mitt?
Men jag är världens lyckligaste ändå, som har en sån underbar dotter, jag kommer alltid att finnas där för henne. Hon är mitt allt, mitt liv.. min underbara ELLA.

1 kommentar:
oh gumman tack för kommentaren och hoppas de ordnar sig med johan nångång!
Kram!
Skicka en kommentar