Jag önskar jag kunde säga att de är en fas vi går igenom
En storm vi måste orka rida ut
Och jag önskar jag kunde säga att vi klarar det tillsammans
Att allting kommer ordna sig till slut
Men hur säger man till nån att här tar vägen slut
Och hur säger man till nån att hjärtat längtar ut
Jag kan inte ljuga för dig, du känner mig alltför väl
Om du ser mig i ögonen så säger dom att vi kan bara vara dom vi är så ge mig inga skäl,
för vad vi än kallar det så är det bara ett långsamt farväl
Här är din drottning utan krona
Likgiltig och trött En sorglig figur, som du aldrig riktigt mött
Och när jag ser mig över axeln på åren som bara gick
Ser jag allt som gick förlorat men också allting som vi fick
Och vad säger man till nån som vill börja om igen
Då det redan är försent, då man redan är på väg
Jag tvår mina händer i kärlekens namn
Du kan vinna allt, du förlorar ibland
Men vägen som vi färdas på, den leder, den leder ingenstans
2 kommentarer:
Så sorgligt gumman det löser sig ska du se.. Allt har en mening även om det kanske är svårt att förstå den just nu.. Du verkar ha bra vänner som stöttar dig iaf skönt det.. tänker på dig *kram*
ja hoppas du inte tog åt dig av små hundar bara hehe.. :S
de e bra me mig, vill att plutten ska komma ut nu bara hehe kram
Skicka en kommentar